2015-07-02 - Av Henrik Sjöholm

Almedalsveckan: Kan vi strunta i klimatanpassning?

Trots att nästan alla svenska kommuner ser klimatutmaningarna, så har mindre än hälften beslutat sig för att arbeta med frågan och bara en av fem har identifierat åtgärder. Inte minst är finansiella aspekter okända.

Under Almedalsveckan, som samlar runt 30 000 beslutsfattare från politik näringsliv och civilsamhälle kring seminarier, partiledartal, mingel och spontana möten, så har klimatförändring varit ett återkommande ämne i flera år. Så är det också i år.

Under veckan deltog jag på Svensk Försäkrings seminarium ”Kan vi strunta i klimatförändringen”, som behandlade läget i svenska kommuner. Slutsatserna var intressanta, men oroväckande.

En utgångspunkt är den svårighet försäkringsbolag ser att erbjuda heltäckande försäkringar. Även om man vill kunna erbjuda ett omfattande skydd, så kan det bli svårt att försäkra fastigheter som drabbas av återkommande översvämningar.

Samtidigt som nästan alla (96 %) av kommunerna i en enkät av Svenska Miljöinstitutet, IVL, sade sig påverkas av klimatförändring, så har bara fyra av tio kommuner beslutat att arbeta med frågan och bara två av tio har utvärderat identifierade åtgärder. Stora kommuner har kommit väsentligt längre än små. Resultaten av undersökningen visar också stora skillnader, med resultat från 0 till 95 procent uppfyllelse av de faktorer man mätt.

Riskerna illustrerades väl i ett exempel från Malmö som drabbades av ett massivt skyfall i augusti 2014. På 24 timmar föll 100,1 mm regn, vilket motsvarar en händelse som inträffar en gång på 100 upp till 360 år, beroende på var i staden man mätte. En följd är att staden nu har svenskt rekord i antalet översvämmade käljare, något man ”kanske inte kan vara särskilt stolt över”, som det uttrycktes.

Malmöfallet illustrerar att stadsplanering är en central del i en plan för att hantera klimatförändring. I Malmö finns exempel på hur man skapar ytor, som parker, torg och även gator, som kan samla upp vatten vid ett skyfall. Även om detta går att åstadkomma när man planerar nya områden, så är existerande områden en utmaning för stadsplanerarna. Dessutom är det helt enkelt inte möjligt att bygga system för att föra bort vattnet under de kritiska timmarna. I Malmö skulle bara byggmaterialet för dessa system kosta ungefär 15 miljarder kronor.

De lösningar som diskuterades vid seminariet handlade mycket om ansvarsfördelningen mellan kommun och stat, något som Entropics uppmärksammade i ett blogginlägg förra året. Även om kostnaden för klimatanpassning var en het fråga, så är avsaknaden av ett större finansiellt perspektiv något förvånade, inte minst givet Malmöexemplet. En orsak kan vara, som SMHI:s generaldirektör uttryckte det: ”Vilket ansvar jag har som fastighetsägare, kommunernas ansvar, vilket ansvar vi kan förvänta oss från försäkringsbolag, det är ganska mycket obekant terräng”.

I och med att de skandinaviska länderna kan förväntas drabbas av ett ökat antal skyfall, kräver de frågorna ytterligare diskussion. Även om en nationell klimatanpassningsplan förväntas, kanske redan i höst, så är frågor om finansiella aspekter fortfarande i sin linda och Entropics ser fram mot att bidra i den diskussionen.

Print Friendly, PDF & Email

Dela inlägg:      
Henrik Sjöholm

Henrik Sjöholm

Chef Kommunikation och ansvarsfulla investeringar

Henrik har 20 års erfarenhet av kommunikationsarbete, som talskrivare för förra partiledaren för Centerpartiet Maud Olofsson och som PR-konsult. Tidigare har han framgångsrikt arbetat tillsammans med Brummer & Partners för att driva frågan om flytträtt för pensionsförsäkringar. Innan han kom till Entropics var han policychef på Företagarna.

Se alla inlägg från Henrik.